Pengar pengar pengar...
Idag stängde jag för första gången på BR. Åt helvete vilka ruttna rutiner de har. Får man ett återköp ska man spara kvittot. Så långt allt väl. Sen ska man jämföra alla återköpskvitton med samma nummer på ett jäkla papper vid stängning. Det är ju ett par... Nä, de där på BR skulle behöva gå på en kurs hos Marie hur man sköter en kassa. En annan sak är att kassan piper om man har mycket diff. Hur mycket diff vet man inte förrän dagen efter. Suck, så det är ingen idé att leta pengar, för-man-vet-ju-inte-hur-mycket-som-saknas!
Idag har vi bestämt vilka som ska få vara kvar av de som jobbade julen. Jag kommer anställa en person som varken min andreman eller han som hjälper mig vill ha, men jag är ganska säker på min sak och har sagt att jag går i god för henne. Jag hoppas att hon inte gör mig besviken utan utvecklas som jag tror hon har potential till. För övrigt så säger min andreman att alla är skit och att vi "skulle haft honom" om en person som slutade för tre år sen. "Jo, men av de som vi har då?" frågar jag. "Ja, hon är väl minst sämst, men hon är ju JÄVLIGT blåst". Snacka om att försöka se det bra hos människor... Han är fem gånger mer bitter än jag var på giganten, men har sagt att han ska söka nytt jobb. Tyvärr behöver jag hans kompetens, för ingen kan någonting. Inklusive jag.
Ganska ofta undrar jag vad jag gett mig in på. Typ varje dag.
På nyår ska vi vara hemma hos familjen Jansson/Eriksson. Det känns helt rätt och jag ser väldigt mycket fram emot det! Vi har fått i uppdrag att göra efterrätten och Niclas har redan valt, så det blir nog bra. Jag hoppas jag slipper jobba på nyår, men i värsta fall så stänger vi tre. Längtar efter att göra mig fin igen, jag ser ju ut som en trashank när jag jobbar...
Inte långt kvar...
Hej!
Hej hej, ja, Angelica heter jag. Jag är 26 år gammal.
Tänkte att det kunde vara på sin plats med en presentation nu när jag nästan aldrig skriver. Idag har jag jobbat och gjort schema. Jag är ganska nöjd, MEN jag har ett stort problem: schemat går inte ihop utan att jag jobbar varannan lördag mellan 12-15. Inga problem i sig, problemet är väl att det inte finns några dagis öppna då direkt. Så två helger i månaden kommer from i höst kommer vi få flirta med släkten för att få barnvakt under fyra timmar två lördagar i månaden. Jag hoppas verkligen att det går att lösa. Jag kommer att jobba länge (till sju) de dagar Niclas är ledig/slutar tidigt och sluta tre de dagar han jobbar sent. Dessutom kommer jag när jag är ledig hela helgen även vara ledig på måndagen, vilket fram till augusti innebär mysiga långhelger med min familj. Jag hoppas det går att fixa.
Igår var vi på middag hos Niclas faster och farbror. Vi fick kalkon, vilken lyx! Amanda fick ännu mer fina kläder i julklapp också. Det kommer vara en riktig lite modesnärta när hon växer i storlek 80. Idag har jag även rotat fram kläder till Amanda på vinden. Hon fick en sommarklänning tidigare av Ullis som hon aldrig kunde använda eftersom den är var för stor i somras, men till Thailand blir den perfekt! Vi kommer f.ö. bara ta med oss tre set till Amanda dit ner plus pyjamas, resten handlar vi där :) Jag får se hur mycket pengar vi har med oss, annars kanske man skulle sy upp lite kläder...
Nu ska jag sätta mig på träningscykeln, jag har inte vågat väga mig efter julafton då jag åt okristligt mycket hemmagjort choklad och annat svulligt. Fy för julen.
Nedan några julbilder från oss:
Och från igår på middagen:
Amanda med sin syssling, som faktiskt annars är världens solstråle!
Summering
Tomten var snälla mot hela familjen i år. Niclas lyckades kamma hem en zoomkamera av sina föräldrar och jag fick MASSOR med kläder så nu kanske man kan gå och se någorlunda respektabel ut på stan. Av Niclas fick jag även en ipod nano som nu följer med mig överallt. Färg? Rooooosa så klart! Amandas julklappar ska vi inte gå in på, shit vilket berg! Fast mycket saker var bra och nyttiga (massor med kläder) så det var super. Mest glad tror jag Amanda var över att få vara i centrum en heeeeel dag. Jag måste konstatera att julen kändes riktigt lyckad.
Igår körde vi mamma och pappa till Arlanda. Carol o P-Å var barnvakt så jag och Niclas fick lite egentid på hemvägen också. Att mamma och pappa åkte innebar en sak för oss: 11 dagar kvar tills vi åker!! Idag är det bara 10...
Ska försöka uppdatera med bilder senare.
Mmmm...
Idag har vi griljerat skinka här hemma så i skrivande stund sitter jag med en ovannämd vörtmacka i handen. Såååå gott. Lite skönt var det att skinkan vi fick av Sebbes föräldrar var förkokt. Min ork har inte varit den bästa på sista tiden. Jag var sjuk i helgen, kände mig krasslig redan i fredags och la om min arbetsdag från lördag till söndag. På lördagen vaknade jag av att jag mådde skit, men jag pallrade mig ändå iväg till ICA maxi med familjen och handlade sista julmaten. När jag kom hem tog jag tempen: 39,1 graders feber. Inte konstigt att jag kände mig hängig. Senare under dagen steg den till 39,6 och jag låg mest i sängen. Ibland tog jag Amanda och hon kröp glatt omkring och använde mig att ställa sig upp mot. Hon och jag badade i 45 min också. Jättemysigt. Hade vett nog att ringa mig sjuk i söndags, men idag kände jag att jag var tvungen att gå. Jag som aldrig är sjuk, och här börjar jag ett nytt jobb och är sjuk andra veckan! Hade 38,4 graders feber imorse, men lite alvedonknaprande så lyckades jag hålla mig till fyra idag innan jag gick hem. Då fungerade inte roslagsbanan så det tog mig 1 h 45 min att komma hem. Då var jag nära emergency-shut-down... Det är bra om jag börjar sju imorgon, sen stänger vi åtta och efter det ska de andra på jobbet ta några öl. Jag är sådär sugen -not. Samtidigt känns det som att jag kanske borde följa med för gemenskapens skull. Den som lever får se. Jag alltså.
Alla julklappar är inhandlade iallafall. Nåja, nästan alla, ska köpa ett par på jobbet imorgon. Skönt. Jag tror jag kommer bli jätteglad för Niclas julklappar iallafall :)
Hoppas jag hinner skriva mer innan jul, annars får jag önska er alla en riktigt god jul!
Trött
Imorgon skulle jag varit ledig, men jag var tvungen att åka in för ett möte med försäljningschefen. Har inte några planer att stanna en sekund mer än nödvändigt. Någon måtta får det vara. Jag har bestämt mig för två tjejer som jag tänker behålla iallafall. En får aktivitetsersättning från arbetsförmedlingen också och jag tror hon kan vara en sån där som verkligen växer om man låter henne göra det och blir superlojal. Bara plus alltså. Den andra tjejen är glad och trevlig och kan nog också bli bra. Funderar på att lägga dem på 65% var. Idag städade jag på mitt skrivbord. Jag hotade med att den som stökade ner skulle få en veckas pig-tjänstgöring i köket. Hoppas de fattade. Hade första allvar-snacket med en kille igår också. Han vägrade ge en gammal dam några extra påsar när hon ville ha det så hon skulle prata med chefen. Suck, ge tanten så många kassar hon vill, vi betalar ju ca. 2 öre för dem! Nä, då tar han hellre en disskussion med tanten. Sa till honom att han skulle se det som sitt eget företag och om det var värt att förlora en kund för några påsar. Det tyckte han inte som tur var... Fan, jag tycker jag är snäll på jobbet, men någonstans får det fan räcka.
Imorgon efter mötet ska min lilla familj åka och handla julklappar. Jag räknar kallt med att bli bjuden på en kaffe av Niclas (hoppas han läser det här nu, haha). Vet inte när jag ska sova riktigt. Julafton kanske? Går nog och lägger mig nu iallafall, trots att A är vaken, Niclas får ta henne. Ska gå upp 05.45 imorgon. Vill ju bara vara hemma med min familj. Över allt annat.
Lite försmak:
Säger bara en sak: GRYMT!
Glömde...
Enda som inte har fungerat helt är tvätten... Tvättkorgen svämmar över, men jag säger ingenting. Det känns inte sådär helt illa om det är det enda som inte fungerar. Får ringa honom imorgon och be honom tvätta, annars har jag inga trosor snart...
Jag igen...
Har ätit knäck idag. Tog en och sen var det kört, hade kunnat vinna en knäckätartävling utan problem. Jag ÅT OCH ÅT OCH ÅT . Niclas är på träning också så han kunde inte stoppa mig. Har ruggig ångest nu men försöker intala mig att det var "ett litet snedsteg". En gång ingen gång? Märkligt att när jag inte tänker mig för så är gamla tröst-ätargenen tillbaka. Fan, den kommer nog alltid hänga med.
Har jobbat idag också. Märkligt nog känns det ok (men inte mer än så) när jag inte har han som lär upp mig där. Jag frågade honom rätt ut om han ville ha mitt jobb i söndags. "Ja, jag har velat bli butikschef i Täby i sju år nu, så det känns lite konstigt att lära upp dig som kommer utifrån, som inte vet något om hur vi jobbar och som man inte vet något om, missförstå mig inte, du är säkert jättebra, men jag känner mig lite snuvad" Jahapp. Vet inte riktigt om det känns bra att en kille som inte vill annat än att jag ska få sparken/sluta ska lära upp mig...? Dessutom jobbar båda hans brorsor där. Och brorsans förra tjej. Förstår ni hur fel allt känns? Ska fan sparka hela högen och bara anställa en massa vettiga människor. Inte för att han som ska lära upp mig är otrevlig eller dålig eller så, men det känns ju som sagt sådär att han, lagom bitter, ska lära upp mig. Dessutom känns vissa grejer sådär. Rent säkerhetsmässigt är det inte konstigt att det är så mycket svinn kan jag säga. Detta utan att gå in på för mycket detaljer.
Idag fick jag dock skratta gott när jag kom hem. Vi skulle fixa ett pass till Amanda och åkte upp till polisen i Haninge. Där skulle Amanda sitta i en IKEA stol och titta in i den där kameran som tar bilden. Polisen sa att vi skulle vifta med en liten skallra ovanför kameran för att hon skulle titta in dit. Eller hur. Jag viftade. Och viftade. Amanda växlade mellan att titta på Niclas, mig och polisen och LE stort. Niclas blev så full i skratt att han var tvungen att gå bakom maskinen för att Amanda inte skulle bli ännu gladare (och titta ännu mer på oss). Jag var också helt hysterisk av skratt, men till slut fick vi en bild iallafall. "Kolla om det blir bra" sa polisen. Så här ser hon ut ungefär:
... fast med mer öppen mun... Vad skulle vi säga? Jag är glad att hon fick EN bild. 400:- pix fick vi betala. Hua... Senare mötte vi polisen, fast då civilklädd, i Centrum. Hon log stort mot oss. Det kanske man gör när man får träffa familjen addams?Skulle gå in och duscha förrut, sprang mellan en skrik-period av Amanda. Trodde jag. Niclas tränar. Precis när jag blött ner håret skrek hon. SPRANG ut ur duschen, försökte torka mig, Amanda skrek högre. Drippade vatten över hela golvet.... Inte alls stressande...
Börjar sju imorgon, har redan varit uppe för länge.
Lite bättre
Jag skapar mig tydligen allt mer fiender. Inte för att jag är fiende med dom utan för att folk har så mycket åsikter. Åsikter om vad jag ska göra och hur jag ska välja att spendera min fritid. Och om någon som känner mig väljer samma sak som mig, då är det jag som påverkat dem till det. Jag kanske skulle blivit diktator, eftersom jag tydligen kan vifta med en hand så gör alla mina nära som jag säger. Jag vet inte om det är just att man tror det som gör att jag blir förbannad, eller det faktum att de jag älskar skulle följa min minsta nyck. Hur i helvete kan man nedvärdera Niclas så? Jag är lycklig med min familj, men förrutom det vet jag inte vad som skapar sån avundsjuka?
Köpte en apa till Amanda idag. Sjuuuukt billigt. Nästan som att köpa kablar på giganten. Nästan. Den låter apigt och härmar allt man säger. Jag sa åt den att säga "Maaaaaammmmma, maaaaammma" till Amanda. Shit, annars kommer hon ju säga "Pappa är bäst" innan jag hinner säga "Vi åker till Thailand den femte januari" snabbt fem gånger...
Vet inte om Amanda har öroninflammation igen, hon skriker mest (eller egentligen bara) på kvällarna. Kanske rimmar med att hon ligger ner då. Vi har bullat upp lite, men hon snurrar som en liten propeller där bakom sitt galler...
Sen jag började jobba...
Nya jobbet är... inte så kul alls. Jag önskar jag kunde säga att det är skitkul. Men det är bara lååångt mycket mer att göra än jag någonsin kunnat ana. Jag saknar min familj, jag känner mig ensam (vem var det som myntade uttrycket "det är ensamt på toppen") och jag vet i ärlighetens namn inte hur jag ska få ordning på det här utan att bränna ut mig totalt. Kanske känns det bättre när det börjar ljusna lite ute och jag kommit in i det. Jag hoppas verkligen det. Jag önskar att jag kunnat styra mina arbetstider på elgiganten och inte jobba helg. Men ja... det får man se sig i Missisippi efter. Fan vad jag saknar er giganten. Gamla giganten, som det var innan all skit och neddragningar... Mest saknar jag Carro. Och jag saknar att äta lunch med Niclas.
Fan, nu börjar jag gråta. Skyller på att jag inte sovit något.
Ps. Jag rasar i vikt, har ingen aptit, suuuuper det iallafall! Ds.
Slut på det roliga
Här slår hon med kaninen. Hon vågar inte titta under tiden men det är VÄLDIGT roligt!
Plaskar i badet!
Vi är så jäkla coola!Ja, vet inte vad jag ska skriva mer, är lite avslaget här hemma...
Är så jäkla sugen...
Fast jag känner demonen i mig, och tro mig, demonen vill inte äta en knäck, den vill äta 15. Den vill hälla i sig knäck och chokladkola tills jag får ångest och känner mig spyfärdig av allt socker.
Jag ska straffa min demon med att gå och cykla. Sen ska jag dricka te och känna mig lite mer i fred med mig själv.
Förresten så ligger jag +200 g den här veckan. Ost och skinkpajen gjorde verkligen inte sitt till den här veckan. Och inte all annan mat heller. Försöker hoppas på att jag inte hinner äta så mycket skit och ta om en massa på nya jobbet...
Sista måndagen
Klockan 9: Sitter med Amanda i knäet. Så här gör hon varje morgon: väcker oss vid 7 och ska upp och äta frukost. Vid 9 vill hon ta en liten powernap, oftast i min famn. Jag tycker det är mysigt. Hon har bara en t-shirt på sig just nu, och hon är SÅ stor, en riktig människa! När gick hon från att vara en bebis till ett barn?!
Sista måndagen innan jobbet. På onsdag börjar allvaret. Jag vet inte riktigt hur det ska gå, ena gången är jag livrädd (och mumlar öppningstal till personalen när jag ska sova på kvällarna), andra gånger känner jag mig skitlugn och tänker tankar som: "det är ju det här jag vill, det kommer bli SÅ roligt!". Likadant är det med Amanda, ena gången gråter jag inombords: jaha, så här fort gick det, jag kommer aldrig vara hemma med henne så här länge igen. Andra gånger känns det skönt att få träffa människor och "bara vara". Gör rutinsaker på jobbet varje dag.
Uppdaterat kl. 16.16: snabb tripp till jobbet och lämnade kortet. Fick ingen avskedspresent för jag hade inte slutat än sa Tommy, han verkade faktiskt intresserad av mitt nya jobb på riktigt... Ska claima den i januari, presenten alltså :)
Amanda ligger och sover, jag hade gärna sovit jag med, men jag försöker vänja mig vid tidigare kvällar (och därmed tidigare mornar) Vi är lite bortskämda i vår familj, Amanda vaknar vid 7, sen ramlar hon runt mellan oss i vår säng och vi halvsover till 8 ungefär. Så lär det inte bli sen direkt...
Mamma kom förbi och fikade förrut, vi spelad Wii och hon tyckte det var jättekul tror jag. Hon knockade mig storstilat i boxningen, den jäkeln. Vad var det man sa om att slå sitt barn i dagens Sverige?
Sen har vi gjort julgodis här också, knäck och kola. Jag tjuvsmakade liiiite liiiite knäck (lite droppar som blev kvar på plåten) för knäck råkar vara det godaste julgodiset jag vet. Så här blev kolan:
Skulle gärna velat haft ett rött sidenband runt, men det blir nästa år istället!
Kan ni den här?
"Törnrosa var ett vackert barn, vackert barn, vackert barn. Törnrosa var ett vackert barn, vackert barn vackert barn.."
Se så, sjung den några gånger nu. Förresten, det räcker med en gång. SEN ÄR MAN FAST! Ha! Jag har nynnat den där jävla sången hela dagen nu. Och det värsta av allt? Jag kan bara en vers. Fan.
Nakenstund
Jag och Amanda hade nakenstund. Eller, jag var inte så värst naken alls, men Amanda brukar få komma ifrån blöjan lite grann och få lufta rumpan. Dessutom är det enda gången hon kryper på riktigt när hon är naken. Konstiga unge. Annars ålar hon sig liksom fram över golvet. Alla sätt är bra utom de dåliga antar jag... Hursomhelst så var hon sådär väldans glad som bara en naken bebis kan vara och jag plockade glatt upp henne efter ett tag, hon var glad och tryckte sig emot mig. "jäklar vad hon har dregglat tänker jag" när hon kletar blött över hela tröjan. "Jag är ju tom blöt om strumporna". Det var inte dreggel, det var kiss... Av med mina kläder, stoppa ungen i badet (hon hade ju krypit runt i det). Amanda var jätteglad: naken OCH bada, är det jul redan?! Jag känner lite dåliga-mamma-vibbar för att jag inte såg att hon kissade, men hon verkar inte tagit alltför stor skada lillskorpan.
Så nu sitter jag här, men nyskurat badrumsgolv och Amanda som sover, väldoftande av sin babyolja. Jag får gäster om 20 min, och jag har inga byxor att ta på mig. Nåja, inga som inte luktar kiss iallafall. Orkar inte riktigt ta tag i det, hoppas på något vänster att det ska komma ett par byxor uppifrån. Jag har ju iallafall en tröja på mig. Vad begär folk? De får hembakta bullar och jag har en tröja på mig...
Niclas jobbar. Sista lördagen på mannaminne. Längtar efter honom, fastän jag är lite sur på att han lovade att gå upp i tid imorse för att hjälpa mig att städa. Det är bara att konstatera: det mesta som min sambo lovar att han ska göra tidigt på morgonen inte faller in. Fast annars är han jäkligt bra.
Dagens plus:
- JULVÖRT på Ica Maxi för 15:- OH MY GOD vad gott det är med julvört. Imorse åt jag det med leverpastej och gurka. Nästan så man hörde änglakören när man tog första tuggan.
- Jul snart. Även om jag kommer jobba veckorna innan känns den här julen jäkligt soft mot de senaste sju åren. Inga paniklösningar till tomma pallar, inga ångestattacker över felkalkyleringar med varor. Ingen mellandagsrea...
- Nyårsafton bokad. Känns jättebra att vara med fam. Jansson/Eriksson. Tror det kommer vara skitkul. Jag lovar att ta med bästa nyårs-humöret.
Dagens minus:
- Börjar jobba snart. Jag vet att det säkert kommer bli jättekul, och på ett sätt ser jag fram emot det, men det är ändå väldigt främmande att jobba när man varit hemma nästan ett år.
- Ekonomin. FY FAN vad jag hatar att behöva vända på slantarna. Köpte två falukorvar för 15:-/styck på Ica Maxi (böjda för övrigt). Räcker till fyra middagar och matlåda. Men usch vad tråkigt det är. Skulle vilja gå på julmarknader och göra andra juliga saker.
- Thailand. Landet som Gud inte glömde. Det är bara så överjävligt att mamma och pappa visar taxfree-katalogen. Det är överjävligt att jag drömmer om det varje kväll och det är överjävligt att det skulle varit så kul att vara där med mamma och pappa. Det är överjävligt att vi skulle träffat Fredrik där och det är överjävligt att det kommer dröja minst ett år innan nästa gång.
Inredningstagen igen!
Där kan man skriva små lappar vart nycklarna går i, gärna så att Amanda kan se och läsa så småning om, t.ex. mormor/morfar, farmor/farfar. Till det en lite patinerad vit hängare i Amandas höjd. 198:- får man ge för den. Väggord känns lite sådär...inne. Inne som kommer vara ute om fem år. Men vad 17, det går ju att ta bort. Är det inte fantastiskt att de tänkte på vår dotter när de gjorde denna?
; "Väggord \"Underbar & Älskad\"")
Sen har jag varit inne på Nespressos hemsida, kolla på den här godingen:
Yum! Någon gång, någon gång :)Du är vad du äter
Men åter till Du är vad du äter: jag blir lite irriterad på att man tar människor med extremt dåliga matvanor (sämre än min sambo, och ni känner ju honom) och sen ska man få dem i form och dessutom ANTAR jag iallafall att meningen är att de ska hålla formen efteråt? Sen låter man dem göra skitavancerade mat-grejer och ger dem en kost som innebär att man måste ha en väldigt stor plånbok (har någon sett kilopriset på jordgubbar under vintern?) Vore det inte bättre att ge dem sunda tips på bra grytor med bönor, magert kött och rotsaker? För man får ju ändå anta att de här personerna är lite grann av noviser på bra kost? Samtidigt kan jag känna att om paret så gärna vill ha barn, så kanske man får försöka att lägga manken till, speciellt när man är på tv? "Jag kommer aaaaldrig kunna svälja den här linfröoljan" Svälj skiten bara. Äsch, jag vet inte vad jag tycker. Är så himla kluven. Ska gå och dricka vatten.
Gäsp
Nåja, dagen har varit hyfsat händelsrik, på morgonen var jag på öppna förskolan och gjorde klart min gräsliga trumma:
Men det är ju tanken som räknas och det går fin-fint att trumma på den!Niclas fick sovmorgon. Sen åt jag den äckligaste lunchen i mannaminne av frys-rester och sov en sväng. Efter det åkte vi till Farsta. Jag råkade titta in på Wedins utförsäljning och köpte de här jobb-skorna till värsta rea-priset: 199:-(ord. 399). Jag inser att 199:- är dyrare än noll kronor som det tagit att hitta mina andra skor, men hysteri har faktiskt också ett pris och nu slipper Niclas uppleva ett hysteriskt utbrott innan min första arbetsdag. Kanske.
Vi var på Åhlens och luktade på parfymer också, så att jag ska kunna beställa en parfym när mamma och pappa åker till Thailand. Jag bestämde mig för Armani Diamonds:
Jag gillar dofter som inte är för tunga men inte för lätta heller. Lagom helt enkelt i gammal svensson-tradition. När vi kom hem hade vi fått post: Niclas hade fått en uthämtningsavi från posten: Jajamensan, det var vår popcornmaskin som Niclas fått GRATIS via ett bonussystem för abonnemang på jobbet. Ibland är det inte så tokigt att jobba på giganten ändå.
Gratis är bra! Ikväll blir det popcorn! När vi var på Åhlens höll en i personalen på att visa en kund björn Axens volumizer från OBH. Hon sa helt fel till kunden och jag MÅR SÅ DÅLIGT! Stackars den som får den i present när hon informerat helt fel. Det är så himla tråkigt att folk inte kan något om det de jobbar med.
Jag har också glömt att skriva att jag fick brev förra veckan från Göte och Linda: de hade skickat ett presentkort på bio till mig. Snacka om att jag blev förvånad (och glad!) Tack än en gång hörrni. Snart åker de till Thailand, avundsjukan gör mig grön i ansiktet, men de kommer få det skitbra!
Nu ska vi laga mat, vi slog på stora trumman och ska äta kött och potatisgratäng. GOTT.
Såååå jobbigt.
Sen kom jag på att man kan stoppa i andra änden av laddaren i ett elurtag. Då fungerade det bättre.
Ica Maxi-junkie
Mina tankar i huvudet gick efter följande schema:
1. Varför står det aldrig någonstans hur mycket kalorier man bränner på att kallsvettandes försöka underhålla en gnällig åttamånadersbebis á 8600 gram??! Jag är intresserad, för då skulle jag kanske inte behöva träna.
2. Varför infaller de här trots-anfallen ALLTID när man är borta hos folk? Alltid. Utan undantag.
3. Varför skriker hon som mest när man står med en bulldeg i ena handen och chokladgegg på andra?
Adam var dock som ett litet ljus, så det var tur. Helnöjd med att bara ligga och titta på oss. Eller så var han väl chockad av Amandas framfart, stackars barn.
Efteråt åkte jag förbi Giganten och lämnade av en lussebulle till Niclas. Han blev glad tror jag. När jag kom hem fick jag ett sms: "Tack så jättemycket för att du kom förbi ,med lussebullar och med er :) Älskar dig så mycket. Puss."
Jäklar vad go han är min sambo, jag blir alldeles varm i kroppen när han skriver sånt där.
Sandra och jag pratade om att spendera pengar. Vi båda ser oss som ganska ekonomiska, vi handlar sällan eller aldrig svindyra kläder, vi går inte ut på restaurang speciellt ofta. MEN i sann jul-sångs anda: "Ica Maxi-junkies är vi allihopa, allihopa, du med, och jag med..." En äkta Ica Maxi-junkie är en sån som inte kan åka och storhandla utan att komma hem med något nyttigt till sig och sina kära: kanske en cd-skiva, en liten leksak, en fin skål, ett fint inslagspapper... Ja ni fattar. Såna är både jag och Sandra. Jag tröstar mig någonstans med att det är jäkligt tråkigt att storhandla och att jag därför behöver unna mig något...
Skulle vilja hinna med lite julbak med Niclas någon dag också, måndag eller tisdag kanske? På onsdag är det livets allvar... Dumdidumdum....
Mysiga hoodiesar!
Nu när det är vinter så borde alla ha minst en myshoodie tycker jag. Det här har jag hittat i mitt sökande efter den ultimata luv-tröjan:
Lång och härlig, 299:- på stadium, gillar mönstret! Den här är verkligen super och slår dyrare modeller flera gånger om!
Här är en Puma för 599:-, också på Stadium. 
Vill man spränga plånboken kan man köpa den här i Angelica-rosa för 999:- på Stadium. 
400:- får man betala för den här på Intersport. Gillar mönstret, lite annorlunda.
Fan vad tråkigt jag har
Undrar om Niclas vill ta med sig bullar till ledningsmötet imorgon. Då kanske han får bättre schema? Värt ett försök.
Sitter och kollar på Simon och Thomas när de handlar kök på elgiganten. Lustigt att just varuhuschefen råkade expidiera dem när de handlade. Vaddå uppgjort och fixat?
Glömde säga att jag överaskade Niclas igår. Hade gjort upp med mina föräldrar att de skulle vara barnvakt och sen bokade jag biobiljetter till Bond. Niclas blev jätteförvånad när de ringde på dörren och sen jätteglad när jag berättade vad jag hade hittat på. Första bion sen Amanda kom.
Jag håller med Angelique, ska bli inredare, verkar inte så svårt. Bara att tänka lite flum, lite material och lite häftiga detaljer så är man hemma. Har hittat ett par skithäftiga fototapeter som jag verkligen gillar, vet dock inte om jag skulle våga ha dem i mitt eget hem:
Tänk en fondvägg med en av de här i sovrummet och resten av väggarna i något ljust material? Gaaaalet fint!Usch och ve
De är borta! Jag hade ett par jättefina ECCO-skor som jag köpte när jag var som gravidast att som inneskor på jobbet. Nu när jag letar. Och letar. Då är de jäklarna borta. De är lika försvinnande som en glass i solen. Fan. Jag har inte råd att tjacka nya inneskor just nu. Måste hitta dem... Enda stället jag inte letat på är vinden, men varför skulle jag lägga dem där?! Fast kan man lägga mobilen i komprimatorn så kanske man inte ska komma med såna uttalanden.
Jag tycker det är spännande att Agnes, min gamla klasskompis Annas mamma skriver mer kommentarer än min egen. Vad säger du om det mamma?
Det är måndag, den värsta dagen på hela veckan. Den dagen då jag inte ser Niclas på hela dagen. Först jobbar han till 20.00 och sen är det innebandy till 22.30. Suck. Som ABBA skulle sagt: Where are those happy days, they seem so hard to find...
En vecka kvar till D-day. Eller BR-day kanske. Jag bävar, men det skulle nog kännas liiiite bättre om jag hittade de där förbaskade skorna. Har jag drömt att jag köpte dem? Jag var ju trots allt gravid.
Idag har jag beställt en popcornmaskin! Det ni, Niclas samlar ihop poäng på någon sajt när han säljer nått abonnemang och sen får han välja saker efter hur många poäng han har. Och eftersom han är världens bästa fick jag välja! YAY!
Förövrigt är det märkligt dött på hemnet just nu. Kanske för att det är jul snart? Inte så kul för mig som är hemnet-junkie på heltid.
Trumman från öppna förskolan är nästan klar. Den är skitful, men Amanda kanske inte bryr sig? Ska lägga upp en bild på den sen.
