almstrom

Alltså. Mögelost är lite märkligt. Notera att jag på inga vis pratar illa om det eftersom jag älskar att äta några goda ostar (dessutom får man ju dricka vin till) men det är ju lite märkligt att man liksom odlar mögel på helt felfri ost. Har någon förresten ätit gammal mögelost? Inte jag iallafall, men vad är det som gör att odlat mögel är gott medan mögel som fått härja fritt så att säga är äckligt? Kan det vara så att möglet i sig inte behöver vara äckligt?

Idag har vi handlat lite mer till dopet. Som jag skrivit innan är jag så himla rädd att vi ska köpa för lite och att folk inte ska kunna äta sig nöjda och mätta, men vad 17, folk får väl äta sig mätta på kakor i värsta fall. Jag har inte handlat ingredienser till tårtorna än, vet inte vad jag ska ha i riktigt, förrutom sån där marsansås. Och så grädde förstås. Jag är inte så bra på att göra tårtor, men med lite kreativitet kan det bli hur slafsigt mumsigt som helst!

Ni som läste min inlägg om min kära dotter som vaknade klockan sex imorse (egentligen är hon mest Niclas dotter när hon är sådär, från mig har hon bara ärvt harmoni, skönhet och charm) kan få veta att dagen fortsatte i samma tema: skrik och kink. Hon har börjat med en ny typ av skrik också: "uhuuuuu...." *konstpaus* "uuuuuuh". Bara lite dramaqueen över henne. Mamma säger att jag har "fått för mina synder", vad hon nu menar med det. Iallafall blev jag så sur när jag läste mitt eget inlägg så jag slängde in Amanda hos Niclas och la mig och sov ett par timmar till. Puss till Amandas pappa som lät mig sova! Hon är VÄLDIGT bestämd iallafall, det är en sak som är säker, vilket får mig att undra hur stor del av personligheten som är ärftlig och hur stor som är uppfostran? Har jag förstört henne redan med min hysteriska personlighet?

Sitter och kollar på let's dance. Seriöst, vad är det för fel på en del människor? Och vad är det för fel på en del föräldrar som säger att deras barn kan dansa!? Nä, då gillar jag min egen mamma bättre, hon som är brutalärlig jämt. Som berättar att jag har usel motorik, sjunger jättefalskt osv. Tur att Amanda uppskattar min sång iallafall. Mors lilla Olle är ny storfavorit för fröken, hon brukar sjunga med när björnen kommer, det låter ungefär så här: "Uuuuuuuh, aaaaa, geeeeeeh" Extra spännande blir det när man sänker rösten lite dramatiskt under "buskarna knaka, en hund visst det är"

Nå, nu ska jag in i duschen efter min cykeltur, jag är så jävla duktig så jag får tårar i ögonen. Minus 800g sen förra veckan, SUPER med tanke på vad jag åt!



Är inte det här lite rasistiskt? Och hur skulle man kunna lura sina vänner med de DÄR? "Oriental disguise", kanske något att ha med i nästa Bondfilm? Eller så kan de göra en ny helgonet-film kanske?

"Man kan vara halt men ändå hoppfull"

Ja, om några timmar alltså. Känns både skönt och vemodigt. Man har det så himla bra här ute, får hjälp med Amanda och så kan man sitta ute och bara sola. Badat har jag gjort också, trots min ihållande förkylning. Men det ska bli skönt också. Skönt att komma hem och slänga in en tvätt i tvättmaskinen (herregud, lät jag just precis som min mamma!?). Skönt att kolla på tv och ha sina grejer runt omkring sig.

Imorgon ska vi med Cala till veterinären, hon har fått som "pluppar" på magen. Jag hoppas verkligen att det inte är något allvarligt. Varje gång det händer något med djuren så tänker jag att jag inte borde ha djur för att jag blir så olycklig och orolig, men de fina stunderna väger ju upp. Fast i framtiden blir det ett djur och inget mer tror jag. Vi har ju vår lilla hustomte Amanda nu (a.k.a. envåldshärskaren)

På lördag är det dop. Jag är lite orolig för att maten inte ska räcka. Niclas säger att det inte är någon risk. Har han rätt får vi äta buffémat i ett halvår efteråt. Har jag rätt kommer det vara kö på Mc Donalds drive in när alla stackare får åka hem hungriga som gamar. Då kommer vi aldrig bli bjudna på någon mer fest av någon och alla kommer beteckna oss som de "snåla jävlarna". Fast inte så att vi hör förstås. Nä, de kommer tissla bakom ryggen på oss och le ansträngt när vi kommer in i ett rum. Sen kommer Amanda bli mobbad av alla de andra barnen i släkten och de kommer kasta grus på henne och säga att hennes pappa heter snål-Niclas. Så kommer det bli. Ja om inte maten skulle räcka alltså. Jag får nog handla lite mer. En annan sak jag är rädd för är att prästen ska slänga fram en mikrofon till mig mitt under dopet och tända en strålkastare som bara riktas mot mig och fråga: "Du TROR väl på Gud?" och sen när jag svamlar något så skrattar alla precis som på komedierna på tv (ni vet, de med bakgrundsskratt).

Måste bara bjuda på denna fantastiskt roliga bild som jag hittade igår:



Niclas säger att han inte ser något. Det beror på att han dök. Med öppna ögon. Med linser på. Det var smart tycker jag. Speciellt när man dyker i just östersjön eftersom man nästan garanterat ser lika mycket med öppna ögon som med stängda. Nu får han gå med glasögon och se smart ut, fastän orsaken är den helt motsatta.

Jag tror att vågen kommer visa tresiffrigt när jag kommer hem, så svulstig känner jag mig just nu. Även om jag inser att det inte går att öka mer än max 12 kg på en vecka och att de tom därifrån är långt till 100 kg. Men jag är VÄLDIGT orolig att vågen kommer visa på plus. Eller plus och plus förresten, det gör den ju alltid, det är ju ingen som väger minus, men ni förstår vad jag menar. Ändå tycker jag att jag har varit extremt duktig här ute! Jag har låtit bli:

Chokladfyllda kex x 5 dagar
Vaniljfyllda kex x 5 dagar
Blåbärssockerkaka x 1 dag
Pannacotta (delvis iallafall, smakade en sked) x 1 dag
Chips x 3 dagar

Däremot har jag inte låtit bli:

Extra stora portioner
En extra macka vissa mornar
Förrätt med värsta goooda räkorna
Spareribbs med honungsglace och BBQ sås i Waxholm (med pommes)

Fy för mig. Uppföljning kommer. Snart får man väl börja med såna här portioner istället:



"Sätt dig inte på huk med sporrar på"

Dagens citat:
"Kan du knyta dubbelt halvslag med en morot är det dags att slänga den"



Jag har sålt min hamsterbur på blocket förresten, så nu har jag fått upp ögonen för snabba cash! Jag ska sälja allt vi har där!

För mygg och falska lotterivinster! Mitt horoskop ljög alltså. Inget radhus, ingen fet båt, inga nya kläder. Ja ni fattar. Inte ens 50 kronor vann jag. Bättre lycka nästa vecka. Eller nästa år. Fast det verkar ju som att bara riktigt gamla människor är de som har kvoterats in i lotterivinst-världen. Sån jäkla diskriminering. Om min mormor skulle vinna 32 miljoner skulle hon lägga 10 000 på ett nytt golv i sovrummet. Kanske. Sen skulle hon nog unna sig fem sorters kakor till kaffet istället för tre. Snacka om waste. Inte för att jag missunnar henne en eventuell vinst på lotto. Verkligen inte, men seriöst, om jag vann 32 miljoner skulle hon kunna få sitt golv iallafall. Och sju sorters kakor. Jag lovar.

Sen är det här med myggor när man ska gå och lägga sig. Du har precis puffat till kudden och ska sjunka in i den fantastiska drömvärlden. Då börjar det: "bzzzzzzzzz" . I några omtöcknande sekunder tänker man att man fått tinnitus på kuppen. Sen inser man att det bara är en jävla mygga som befinner sig två centimeter från ditt öra. Och det är nu man måste välja:

1. Ligg jäkligt stilla och låt myggfan göra ett hysteriskt kliande myggbett på din stackars kropp bara för att få tyst på surrandet. Försök dölj delar där man inte vill ha myggbett, som fotknölar, fingrar och ansikte. Har du tur så börjar det inte klia sådär jättemycket utan du kan somna.

2. Döda jäveln. Tänd alla lampor, rulla ihop en tidning och slå, slå, slå tills den ligger i en liten utsmetad hög på ditt lakan (eller ännu bättre din sambos lakan). Nackdelen med den här metoden är att det nästan garanterat leder till en adrenalinkick som gör att man har jäkligt svårt att somna om.

Jag delar gärna med mig av mitt blod, jag är inte den som är den. Men måste man straffas för det?! Kan inte myggan bara ta det den vill ha och sen sticka (haha, sticka, fattar ni) utan att lämna kvar denna svulst av gift under kroppen. Usch säger jag bara!

Ikväll blir det svärmors fisksoppa. Oh my gosh vad den är god. Och imorgon är det invägning igen. Har jag inte gått ner vet jag inte vad jag gör. Hur mycket i vikt tappar man om man klipper sig kort? Håret borde ju väga nästan 500 g. Ungefär. Nä tacka vet jag att föda barn. Jag tappade 14 kg på ett dygn. 20 kg på fyra dagar. Släng dig i väggen aftonbladets viktskola. Nä, vill man tappa många kilo på en vecka så måste föda barn vara den effektivaste metoden. Kanske ska skriva en bok i ämnet.

Nu längtar jag till Thailand. Här kommer ett smakprov på poolen:

Iallafall enligt mitt horoskop. Fem getingar fick jag i expressen och i Året runt (jajamensan, den tanttidningen) stod det också att jag hade VÄLDIGT goda chanser i spel. Så jag och Niclas slängde iväg en lottorad igår och nu sitter vi bara och planerar vad vi ska göra för miljonvinsten.

Beroende på vinsten så skulle jag vilja ha följande saker:

Ett fiiiint hus
En fin bil. Eller vad 17, två fina bilar (nu när Niclas har körkort också)
Ny båt till Niclas land (den kan P-Å få i 60-års present)
Massa nya kläder
En personlig tränare (vad 17, släng med en kock också när vi ändå håller på)

Det är nog allt. Just det, ett par nya bröst också skulle sitta fint (fattar ni, sitta fint)


Jag återkommer med hur mycket vi vunnit vid ett senare tillfälle. Behöver inget lycka till, har man fem getingar i sitt horoskop under pengar så är ju vinsten så gott som klar.

Här kommer några bilder på Amanda och hennes syssling:





Fråga till supporten: "ska jag trycka på F och 8 samtidigt?"

Jajamensan, idag bär det av till Waxholm. Vi tar skärgårdsbåten dit och sen kanske det blir en obligatorisk strömmingsmacka på kajen och lite tittande i affärer. Läs titta för jag får inga pengar förrän på måndag. Jobbigt att vara beroende av bidrag. Jag gillar att jobba, då vet man åtminstone hur mycket man får varje månad. Ibland längtar jag galet mycket till jobbet, andra dagar sörjer jag att inte få vara hemma med Amanda längre än till Januari. Tror mest att jag tycker det är jobbigt med arbetstiderna. Nån gång kanske man har ett jobb där man slutar i lagom tid för att träffa sin dotter innan hon somnar på kvällen.
 

Amanda badar i farmor och farfars vask


"Man ska inte kasta spjut i radhus"

Japp, då bröt det ut. Förkyld som gatan och Amanda verkar ha blivit smittad så hon har snörvlat, hostat och haft andningsuppehåll hela natten. Typ: "host host" följt av en lång paus och efter eternity: "HOST HOST" först efter det börjar hon andas. Skitläskigt.

Pratade med mamma i telefon, hon hade ätit fler av mina bullar. Hon sa att de var supergoda. Kanske har hittat min nisch här i livet: baka kanelbullar för glatta livet. Fast det är ju inga pengar i det direkt.... Nä, ska man bli rik får man komma på något som ingen annan gjort. Starta en sekt verkar bra. Och sen får alla stackars vilsna satar ge någon procent av sin lön till mig och i gengäld snackar jag lite med gud (förlåt: Gud) så att de får en nice herrgård i himlen eller nåt. Fast jag ljuger ju såklart, för man kan ju inte köpa sig till lycka. Haha, eller hur, de som sa det har aldrig köpt en riktigt bra vibrator när de var singlar.

Jag tittar på nyhetsmorgon nu och en stackare har extremt fula glasögon på sig. En sån variant där man ser ett par glasögon och sen skymtar något fram där bakom: jaha! En människa! Jag förstår inte folk som gör sig själv fula. Okej att man låter bli att göra sig snygg. Det finns ändå ett visst försvar i harangen: "jag orkade faktiskt inte", men när man går in till optikern, tittar på de största bågarna som finns och sedan betalar multum för dom, då borde man buras in. Tyvärr, det är min åsikt. Likadant med såna som går med sjuuuuukt mycket smink på sig. Fick de ingen ansiktsmålning på Mc Donalds när de var små eftersom de måste göra så nu?

Nu börjar solen titta fram här. Jag är lite förbannad på aftonbladet som förra veckan skrev: "Nästa vecka kommer solen, jo vi lovar" Jag vet inte vad de menar med sol, men jag tycker inte man kan skriva den rubriken och syfta på den där gula saken som eventuellt kan skymtas bakom något moln i fem minuter.

Det var en läktare som rasade någonstans också, under en tjurfäktningsmatch. Jag kanske är synisk, men tjurfäktning måste vara den elakaste sporten som finns. Stackars tjur som måste förblöda. Nä, släpp in den där tjuren och låt tönten i trikåer vara utan svärd så får vi se vem som vinner.

Just det, allt gick bra hos barnmorskan igår, hon hävde ur sig vad som skulle kunna vara en komplimang: "du är en sån där person som kan bära upp din övervikt" Eh....jaha, tack då.

Avslutningsvis några bilder på mig och envåldshärskaren:



Världens sötaste fot!



Niclas var paparazzi....



"Om du håller hammaren med båda händerna kan du inte slå dig på fingrarna"

...glömde säga att Skogås är ju verkligen en pittoresk liten ort. Skottlossning i två dagar nu med polishelikoptrar hovrande utanför sovrumsfönstret. När jag påpekar det för Niclas säger han: "men så är det ju överallt" Eh, jag kanske har levt en väldigt skyddad uppväxt, men inte f-n kan jag minnas en enda skottlossning inom en milsradie under HELA min uppväxt!

Här är artikel nr 1: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=806478 Antar att de skriver om den som skedde igår senare idag, men än så länge verkar det bara vara på nyheterna.


"Fat kids are harder to kidnap"

Varför gå sin egen väg när man kan göra precis som alla andra? Det kan kanske vara bra att skriva av sig här istället för att applicera alla mina tankar på Niclas hela tiden...

Idag börjar Niclas sin andra semestervecka. Det är fantastiskt underbart att ha honom hemma när snorkfröken är på sitt ljuvaste skrikhumör. Då får man bekräftat att man verkligen inte är ensam om att hålla på att bli galen. Fast Niclas visar förstås inte sin borderline-tendenser lika bra som jag. Kan man vara bäst på att vara psykotisk? Förmodligen, fast då kanske man måste döda någon. Eller några. Det vill jag ju inte. Alltså får jag kanske nöja mig med att vara sådär lagom-svensson-småbarnsmamma-psykotisk.

Ibland tänker jag att naturen och evolutionen är så himla fantastisk. Bara en sån sak att jag och Niclas har kunnat skapa en liiiiten liiiiiten människa, bara vi två, som råkade bli fantastisk. Vi som inte är så värst intilligenta någon av oss. Eller har fått någon högskoleutbildning i att göra barn. Det är som en väldigt bra bakmaskin bara: släng i ingredienser (ett stycke sperma, ett moget ägg och krydda eventuellt med en skvätt rödvin) och sen, 9 månader senare kommer det ut en liten skrikmaskin som är så mjuk att lambi toalettpapper framstår som sandpapper. Otroligt, det är så att man blir religiös.

Andra gånger tänker man att det  är jäkligt konstigt att naturen inte löst vissa saker:

1.  Varför skriker människobarn så jäkla mycket?! Kan ju inte vara praktiskt i naturen direkt. Typ: "Här, kom och ta mig rovdjur!" Andra djur skriker vid valda tillfällen, eller inte alls. Som fågelungar t.ex. skriker ju bara när de får mat (eller när man bankar riktigt hårt på trädstammen) Rådjurskidet gnyr lite gulligt bara. Inga dödsbringande jättetjut hela dagarna.

2. Varför kan de inte prata? Helt seriöst, det är ju en stor mailfunction uppifrån. Fråga vilken småbarnsförälder som helst med ett skrikande barn i famnen. Jag önskar verkligen att jag visste vad Amanda menade ibland med sina haranger. Om ingen kan tyda ord som: Gaba dssss uäää suuuuu. Det värsta är att alla verkar tro att man fick något lexikon på förlossningen hur man tolkar skriken, för alla människor frågar mig när hon är ledsen: "Varför är lilla tjejen ledsen nu då" Ja, jag vet liksom inte mer än du, för de missade att ge mig prata-med-spädbarn-for-dummies när hon föddes.

3. Varför inser de inte hur skönt det är att sova??!! Amanda kan skrika sig hes när hon är trött för att hålla emot mot sömnen. Är det det som kännetecknar att man blivit vuxen? När man VILL sova för att kunna drömma sig bort till fantastiska-livet (så som det kunde ha varit om allt, allt klaffade). I mina drömmar är jag iallafall supersnygg och supersmal, Niclas är märkligt nog alldeles precis som vanligt (perfekt att jag inte vill ändra nåt va), och sen har vi vårt fina hus vår fina båt, semesterstuga i fjällen, i thailand, miljonerna på kontot... ja ni fattar.


Det är minst fyra personer som sagt att de tror vi kommer gifta oss på Amandas dop. Jag är ledsen, men isåntfall kommer ni bli besvikna. Jag och Niclas kommer aldrig gifta oss. Vi är för snåla. Och Niclas för rädd. Jag kan tänka mig att gifta mig utomlands, Niclas kan tänka sig att inte gifta sig alls. Så kan det vara.

Idag händer dock forhoppningsvis en stor sak. Jag kan inte riktigt gå in på detaljer, men det påverkar vår ekonomi ganska mycket om det går igenom... Nu blev ni nyfikna va?


Måste bara visa världens roligaste produkt som finns hos min barnmorska. Måste varit en kille som kom på produktnamnet:



"It's easy being easy"