Drömmarnas horisont

Happ. Här har ni mig igen. Long time no see. Här har inget hänt så mycket alls. Jobbet går bra för det mesta. Eller vad ska man säga, vissa dagar spyr jag, andra dagar känns det som att jag är på helt rätt plats. Mitt jobb känns som ett jävligt jobbigt träningspass, det känns oftast som skit när man är där, men oftast känner man sig märkligt tillfredsställd efter en lång dag.

Nåja, jag lever inte som en lyxchef iallafall. Andra personer har frågat mig om jag inte "kan jobba hemifrån" när Amanda är sjuk t.ex. Jag förstår inte riktigt det där. För det första, hur skulle man kunna jobba hemifrån oavsett jobb med en sjuk 1,5 åring hemma? För det andra, vad är man för chef om man inte är där för sin personal?

Jag känner mig iallafall stolt över de människor jag har påverkat på mitt jobb, gett dem självförtroende och tro på att de kan åstakomma skillnad. Jag kan drömma mig bort ibland och tänka på det där gör-gott-experimentet. Ni vet det där när man är glad mot någon och den går hem, gladare än innan och är vänlig mot någon annan. 

Låter det löjligt? Kanske.  


Kommentarer
Postat av: Mammsen

Äntligen!!!! Fortsätt!!!

2009-10-09 @ 18:07:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0