Trött
Lång dag till ända. Idag hade vi en praktikant på jobbet som ska stanna en månad. Verkar helt okej. Iallafall för att vara gratis. Jag gillar gratis, men sen man blev vuxen är det inte mycket som är det längre. Istället får man betala för allting. Antingen i pengar eller svett. Eller både och. Fy, man borde njutit mer när man hade chansen.
Happ, annars händer ingenting. Jag har nedräkning till Danmark. Ser fram emot det liiiite liiiite den här gången, fast jag hinner nog ändra mig när jag inser att jag ska vara borta från Amanda i fem dagar. Dock har jag en gräslig hemuppgift som gnager som en rabiessmittad råtta på mitt samvete. Varför göra idag vad du kan skjuta på morgondagen?
Jag ska utveckla en person och skriva en handlingsplan om hur han/hon skall utvecklas. Jag ska använda mig av behovstrappor hit och DISC-profiler dit. I klartext innebär det att jag ska leka amatörpsykolog med en stackars sate i min personal som är totalt ovetande om att dess utveckling avgör resultatet i min kurs. Tur att jag älskar att manipulera folk.
Snart fyller Niclas år. Ett år innan 30. Han ska fira med släkten bara och jag har bestämt mig för att återigen odla mitt bakintresse. Jag har funderat på dessa:
Ser dom goda ut? Om inte det går hem bakade jag en sats Angelicas-bullar igår och de är ju alltid ett säkert kort. Är även sugen på att göra marsan-fyllda vetebullar, men det kan hända att jag är för överambitiös som vanligt.
I vår ugn just nu står förövrigt en 2 kgs köttklump med lite rub på som skall stekas på låååååg värme i två timmar. Sen ska den vila över natten för att imorgon stekas på lite lätt i tjocka skivor. Till det serverar vi pompa och chilibearnaise. Får se om det smakar.
Niclas sitter förövrigt och äter jordnötsbågar bredvid mig. Jag känner lukten av dom hit till min ände av soffan. Han kommer inte få någon sovmorgon på fyra år. Jag lovar.
Happ, annars händer ingenting. Jag har nedräkning till Danmark. Ser fram emot det liiiite liiiite den här gången, fast jag hinner nog ändra mig när jag inser att jag ska vara borta från Amanda i fem dagar. Dock har jag en gräslig hemuppgift som gnager som en rabiessmittad råtta på mitt samvete. Varför göra idag vad du kan skjuta på morgondagen?
Jag ska utveckla en person och skriva en handlingsplan om hur han/hon skall utvecklas. Jag ska använda mig av behovstrappor hit och DISC-profiler dit. I klartext innebär det att jag ska leka amatörpsykolog med en stackars sate i min personal som är totalt ovetande om att dess utveckling avgör resultatet i min kurs. Tur att jag älskar att manipulera folk.
Snart fyller Niclas år. Ett år innan 30. Han ska fira med släkten bara och jag har bestämt mig för att återigen odla mitt bakintresse. Jag har funderat på dessa:
Ser dom goda ut? Om inte det går hem bakade jag en sats Angelicas-bullar igår och de är ju alltid ett säkert kort. Är även sugen på att göra marsan-fyllda vetebullar, men det kan hända att jag är för överambitiös som vanligt.
I vår ugn just nu står förövrigt en 2 kgs köttklump med lite rub på som skall stekas på låååååg värme i två timmar. Sen ska den vila över natten för att imorgon stekas på lite lätt i tjocka skivor. Till det serverar vi pompa och chilibearnaise. Får se om det smakar.
Niclas sitter förövrigt och äter jordnötsbågar bredvid mig. Jag känner lukten av dom hit till min ände av soffan. Han kommer inte få någon sovmorgon på fyra år. Jag lovar.
Kommentarer
Postat av: linda
Den ser supergooood ut!!
Men detta med psykologi måste du ju ändå uppskatta att få göra på ett mer "professionellt" plan...har för mig att det utövades massor med amatörprofiliering på giganten ;)
Postat av: J
Du kan ju inte lägga upp bilder på bullar bara sådär. Allvarligt talat. Jag höll ju på att äta upp hela dataskärmen. Jag kunde faktiskt ha dött.
Trackback
