almstrom

Jag fick en dikt en gång. Av min mellanstadielärare. Alla i klassen fick en dikt som läraren tyckte beskrev personen som fått den. Jag kommer inte ihåg annat än början och slutet på den tyvärr: "virvelvinden smeker kinden ger sig ut på äventyr, genom linden över ängen............. när den har lekt och skrattat vilar den på grönan ö". Kanske menade min lärare att jag var som en virvelvind men som behöver lite lungn och ro ibland? Jag tänker rätt ofta på den dikten. Det är Jarl Hemmer som skrivit den för övrigt.

Veckan har inte blivit riktigt som planerats i måndags. Men det har gått bra ändå. Mest har de uteblivna aktiviteterna berott på att jag är dödligt trött nu för tiden. Nästan som när Amanda föddes. I en vecka har hon vaknat mitt i natten och skrikit så blodet har isat sig i ådrorna, helt tröstlös. Fast i natt så sov hon helt ok till hennes försvar.

I onsdags gick vi på vår vanliga promenad iallafall. Niclas gick hem tidigare från jobbet för han var rejält sjuk. Tänkte att guuuud var mysigt, då kan vi ju umgås! Jo visst, han gick och la sig och sov i 3,5 timme. Fast han var ju förstås sjuk. För att pigga på honom lite så gjorde jag pannkakor till middag. "Men åh, vad har jag gjort för att förtjäna pannkakor till middag" mös Niclas när han vaknade. Ja det var just den kommentaren som gjorde att han förtjänade pannkakor. Gladast blir jag och finast blir komplimangerna när han inte tänker sig för. Annars så brukar det bli lite fel ibland. Men som sagts förr: det är tanken som räknas.

Igår var jag och klippte mig. Det var ju inte ett år för sent. Sen färgade jag det också. Och slingade. Så ser ni värsta bejben på stan kanske det är jag. Eller någon som är väldigt lik mig. Just det. Jag köpte en kofta också som jag skulle ha på en liten union som jag ska på. Såhär såg samtalet mellan mig och Niclas ut när jag kom hem:

Jag: Jag har köpt en kofta som jag inte är säker på att du gillar
Han: Få se då.
Jag (visar koftan): Nå?
Han (börjar flina): Den var väl ok....?
Jag (tjejigt anklagande): du hatar den!
Han (försöker se allvarlig ut) : neeeej, den var fin....
Jag: Men jag hinner inte köpa någon annan, kan jag ha den eller?
Han: absolut!
Jag (vägrar ge mig): men du gillar den inte?
Han (ser besvärad ut) : Det har jag inte sagt.
Jag: Bra, då kan jag ha den på din släktträff på lördag då.
Han (skrattar): neeej, det får du inte.
Jag (ler stort): men du tyckte ju att den var fin?
Han: okej, den var kanske inte jättefin.... men inte ful iallafall.

Hur svårt kan det vara att:

1. Ge mig, jag fattar ju vid första meningen att han hatade koft-jäveln
2. för honom att säga: men vad f-n älskling, vad tänkte du med?
3. Sluta bry mig om vad han tycker? Jag tyckte ju uppenbarligen att den var fin i affären?

Snart är det babysim. Wieee! För Niclas är med idag, så jag ska hånle åt alla de andra mammorna. HA!

Idag drömmer jag om: Lediga dagar med min minifamilj
Idag har jag: en hemlis
Igår motionerade jag: ingenting. Jag känner att det håller på att gå åt h-e.
Idag är jag glad över: att jag är jag!
Idag är jag ledsen över: att tröttheten fortfarande är förlamande.