almstrom

Jag vet inte riktigt om jag smörar eller om jag bara är dumdristigt överambitös. Hur som helst så känner jag att det är så jäkla varierande nivå på upplärningen av nya medarbetare på BR. Bara det introt jag fick var ju förskräckligt. Så.... jag har skrivit ihop en guide för nya medarbetare som jag skickat till min försäljningschef. Själv tycker jag att utkastet är hrm.. strålande, men vi får se vad han anser. Jag drömmer om att hela koncernen skall kunna använda den guiden. Men så har jag ju lite "diktator"-tendenser också.

Det viktigaste som finns är ju som bekant första intrycket. Så är det väl på arbetsplatser också. Tänk att få komma till jobbet, bli tilldelad skåp, namnbricka, få en presentation av de man ska jobba med och när man går hem för dagen så har man ett schema på exakt vad man kommer få lära sig de närmaste två veckorna. Hur häftigt vore inte det? Hur många arbetsplatser har det?

Annars då, var på butikschefsmöte idag, kom hem sent och eftersom Niclas är på LGK (ledningsgruppskonferens) så var Carol här och passade Amanda. Lagat mat hade de gjort också så jag blev helservad här hemma. Skönt!
Amanda ville inte vara med mig utan bara med sin farmor. Hm ;) 

Jag är dödstrött på svininfluensan. Jag kan verkligen inte förstå varför det är så otroligt mycket skriverier om det. Hela jobbet verkar vara dränkt av alcogel och varningsplanscher. Men kom igen. Visst, är man i riskgruppen så förstår jag, men att alla svenska företag blir som förlamade av detta och köper in alcogel till förbannelse, DET ÄR JU ABSURD!

Happ. Här har ni mig igen. Long time no see. Här har inget hänt så mycket alls. Jobbet går bra för det mesta. Eller vad ska man säga, vissa dagar spyr jag, andra dagar känns det som att jag är på helt rätt plats. Mitt jobb känns som ett jävligt jobbigt träningspass, det känns oftast som skit när man är där, men oftast känner man sig märkligt tillfredsställd efter en lång dag.

Nåja, jag lever inte som en lyxchef iallafall. Andra personer har frågat mig om jag inte "kan jobba hemifrån" när Amanda är sjuk t.ex. Jag förstår inte riktigt det där. För det första, hur skulle man kunna jobba hemifrån oavsett jobb med en sjuk 1,5 åring hemma? För det andra, vad är man för chef om man inte är där för sin personal?

Jag känner mig iallafall stolt över de människor jag har påverkat på mitt jobb, gett dem självförtroende och tro på att de kan åstakomma skillnad. Jag kan drömma mig bort ibland och tänka på det där gör-gott-experimentet. Ni vet det där när man är glad mot någon och den går hem, gladare än innan och är vänlig mot någon annan. 

Låter det löjligt? Kanske.